Kulturella mötesplatser

Studio Strössel tar kulturen till centrum: “Måste finnas samhällsbyggare utanför industrin”

Ett centralt beläget rum där kulturella aktörer och aktiviteter kan locka till både möten och samarbeten – det var tanken när man grundade Studio Strössel i Gällivare. I en tid av stor samhällsomvandling tror initiativtagarna på den centrumnära kulturens kraft.

– Jag tror den här lokalen kommer att bli viktigare och viktigare som mötesplats. Gällivare är ett industrisamhälle, men vi behöver också samhällsbyggare utanför industrin, säger Cora Karlsson.

Borden står dukade på Studio Strössel i Gällivare. Ikväll ska Gällivare näringsliv och LTU:s ekonomistudenter hålla middagsbjudning i lokalen. Sedan 2022 huserar Studio Strössel mitt på Storgatan och mötet mellan näringsliv och kultur är i mångt och mycket precis vad lokalen syftar till, nämligen att skapa en miljö där kultur och andra typer av sociala aktiviteter kan mötas. Studio Strössel är Gällivarebornas kulturella vardagsrum – beläget mitt i centrum. North Creative Nodes träffar initiativtagaren Cora Karlsson och studions ordförande Bernt Wennström för att resonera om kulturens roll i centrum av mindre städer.

– Det här är sprunget ur många års betraktelser där vi sett olika behov i Gällivare. Vi har haft en efterfrågan på centrumnära aktiviteter och en specifik efterfrågan på fler kulturella inslag. Det som vi på Medskapandebyrån gör som är lite unikt är att vi samlar alla sektorer i våra utvecklingsprojekt – ideell sektor, privat sektor och offentlig sektor – för att kunna bygga en stark plats som håller över tid, säger Cora Karlsson.

Cora Karlsson och hennes kollega Petra Åhl på Medskapandebyrån grundade Studio Strössel som pilotprojekt. Idag drivs satsningen som ekonomisk förening. Här samsas konstutställningar med evenemang, foto, bjudningar och andra aktiviteter. På väggen hänger ett porträtt av den Gällivareprofil som givit upphov till studions namn: Agda Rössel – humanist, politisk aktivist och världens första kvinnliga FN-ambassadör. Porträttet är målat av den lokala konstnären Baqer Hasan, som också hyr in sig i lokalen och använder den som ateljé.

– Vi kunde inte använda hennes namn rakt av, men vi vill att hennes ande ska vara med oss och genomsyra den här lokalen, berättar Cora.

Med stora fönster ut mot Storgatan är det en både ljus och rymlig lokal, lätt att se in i. Cora berättar att man uttryckligen ville ha god insyn när man skapade miljön, med tanken att locka in folk i lokalen.

– När den här lokalen stod ledig hörde vi att en pizzeria var på väg in, och vi känner att det finns tillräckligt många pizzerior i Gällivare. Vi ville göra det till något annat. Vi tycker det är viktigt att kulturen ska synas. När vi sitter här kommer det in folk för att det syns att man är här och folk är nyfikna, vilket är precis vad vi ville.

Studio Strössel är i mångt och mycket både en produkt och en reaktion på det samhälle där den verkar. Gällivare är ett samhälle i stor förändring. I samband med att flera närbelägna orter rivs och omstruktureras i samband med att gruvnäringen expanderar växer centralorten Gällivare i snabb takt. Flera byggen i centrum skvallrar om ett samhälle i snabb omvandling, och Bernt Wennström framhåller centrumnära tillgång till kultur som en viktig beståndsdel i Gällivares förvandling.

– Det är jätteviktigt, och idén med Studio Strössel är topnotch. Särskilt i en tid där vårt centrum har förfallit en hel del, på grund av de många byggnationerna i Gällivare som sker i spåren av rivningen av Malmberget. Det byggs otroligt mycket i centrala Gällivare och många av de centrumnära verksamheterna i Malmberget flyttar till Gällivare. Dessa byggnationer stör centrumlivet väldigt mycket. Nu måste vi bereda mark för kulturen, så att det finns ett kulturliv som kan flytta in i alla dessa nya byggnader som byggs, säger han.

Samtidigt som lokalen lockar människor att ta del av kulturen kämpar den bakomliggande föreningen med ekonomin. Med hyror på över 200 000 kronor per år krävs både ideellt arbete och nya grepp för att säkra driftkostnader som kommer med att bedriva kultur i centralt belägna affärslokaler.

– Att vi ska verka centralt är viktigt. Det gör att många lockas in lokalen och besöker oss, men ser man till intäkterna i den verksamhet vi driver så borde vi egentligen ha en jättebillig källarlokal någonstans utanför stan. Det är vad vi egentligen har råd med. Vi har satt väldigt låga hyror här, vilket är en förutsättning för att locka kulturutövare att vilja vara här. Samtidigt har vi höga driftkostnader och hög hyra, så vi behöver få in pengar. Vi bildade en ekonomisk förening som står för driften, med snart 20 medlemmar. Det mesta grundar sig ju på ideellt arbete, säger Cora och fortsätter:
– Vi söker sponsring från olika företag. Bland annat har Boliden varit bra på att stötta oss. Vi har också haft ett koncept där lokala företag kan gå in att sponsra med en månadshyra. Så vi får hjälp, men i det stora hela ska verksamheten bära sig själv, säger Cora.

Flera studier inom stadsplanering visar på kulturens roll i att bygga attraktiva stadsområden, och både Cora och Bernt tror att subventionerade hyror för kulturverksamhet skulle kunna vara en väg framåt för att öka kulturutbudet även i centrumnära områden.

– Många studier visar att kultur är viktigt för att öka trivsamhet och attraktivitet i ett område. Folk vill bo där kultur finns. Därför hade det varit roligt att få till en dialog med fastighetsägare som skulle våga satsa på subventionerad hyra för kulturverksamhet, helt enkelt eftersom det gör att folk vill bo i sådana områden, säger Cora.

I takt med att samhällsomvandlingen i Gällivare fortskrider ser Cora och Bernt en ljus framtid för Studio Strössel som en mötesplats där kultur kan möta andra former av evenemang, och där både kulturintresserade och ej ännu frälsta kan mötas i en centralt belägen miljö.

– Jag tror den här lokalen kommer att bli viktigare och viktigare som mötesplats. Vi har inflyttade som söker kontakt med andra och som undrar hur man får en ny kompis. Jag tror att en sådan här plats skulle kunna vara en stor hjälp på vägen, säger Bernt.
– Det är roligt att visa att det finns andra sorters liv, och det är viktigt att vi visar det här, eftersom vi är ett industrisamhälle. Det finns gott om ingenjörer och de flesta högutbildade jobbar inom industrin, men vi behöver också samhällsbyggare utanför industrin.