Finansieringsmöjligheter
Kulturskapare kan söka miljarder från EU: “Många upplever EU-stöd som både stort och svårt”

EU-programmet Kreativa Europa förfogar över medel på över 2,4 miljarder euro som ska fördelas till europeiska kulturskapare över en period på sju år.
North Creative Nodes har pratat med Ann Traber på Kulturrådet om hur hon ser på kulturhuvudstadsåret i Kiruna och vad man som kulturskapare bör tänka på när man ska söka pengar från EU.
I Sverige är det Kulturrådet tillsammans med Filminstitutet Sverige som agerar kontaktkontor för ansökningar från Kreativa Europa, EU:s kulturfinansieringsprogram för de kulturella och kreativa branscherna. North Creative Nodes träffar Ann Traber i ett snöigt Kiruna. Som handläggare på Kulturrådet är hon väl införstådd med hur ansökningar om EU-pengar går till.
Vad är ditt tips för att våga ta första steget mot EU-finansiering?
– Utgå från idén, inte från pengarna. Läs utlysningen noggrant och försök verkligen förstå vad den vill uppnå. EU vill använda sina medel för att uppnå vissa mål. Förklara vad du gör, varför du gör det och hur projektet svarar mot målen i utlysningen.
Många kulturarbetare kanske tycker att det här med EU-stöd låter både stort och komplicerat. Upplever du att det finns en tröskel?
– Ja, det gör jag absolut. Många upplever EU-stöd som både stort och svårt, och tänker att det inte är för dem. Ofta handlar det mer om ovana än om att det faktiskt är oöverstigligt. Ett sätt att sänka tröskeln är att börja i liten skala. Antingen genom enklare utlysningar som Culture Moves Europe som underlättar resor och utbyte för enskilda kulturskapare, eller genom att samarbeta med någon som redan har erfarenhet av EU-projekt. Man behöver inte kunna allt från början.
Vilka utmaningar ser du oftast i ansökningar som kommer in till er?
– Jag brukar lyfta tre saker: För det första: partnerskap. Det är avgörande att ha rätt samarbetspartner och att lägga tid på att lära känna varandra. Ett EU-projekt är svårt att backa ur när det väl är igång.
Den andra utmaningen handlar om komplexitet. Många underskattar hur detaljerad en ansökan behöver vara, särskilt i större samarbetsprojekt. Men ett ordentligt förarbete gör genomförandet mycket enklare senare. Var tydlig, kortfattad och arbeta med tydliga strukturer.
Den tredje utmaningen är fokus. Våga prioritera. Allt i projektet måste hänga ihop – mål, aktiviteter, tidsplan och budget. Skala bort det som inte är absolut nödvändigt och lita på projektets kärna.
Har du några konkreta tips till kreatörer och kulturentreprenörer som vill söka stöd från Kreativa Europa?
– Kreativa Europa utgår från ett brett kulturbegrepp, så både konstnärer och kulturentreprenörer kan söka. För företag med fokus på entreprenörskap finns dock några viktiga saker att tänka på. Projektet får inte generera vinst, och man måste ha kapacitet att uppfylla utlysningens mål. Ett EU-projekt kan stärka verksamheten långsiktigt, men vinsten måste komma från andra delar av företaget, inte från Kreativa Europa. Se EU-stöd som ett verktyg för utveckling, samarbete och långsiktighet. Och ge dig själv tid och pausa, och gör om tills allt faller på plats. Det tar tid men det leder till kvalitet.
Kiruna blir ju ny kulturhuvudstad. Hur ser du på möjligheterna för kulturutövarna inför Kulturhuvudstadsåret 2029?
– Det kommer att finnas massa möjligheter för intresserade konstnärer och kulturskapare i Kiruna och Norrbotten att engagera sig inför och under Kiruna 2029. Det är viktigt att understryka att ett framgångsrikt kulturhuvudstadsår förutsätter ett aktivt och brett engagemang från det lokala kulturlivet. I slutändan ska detta bli Kirunas och förstås även hela Norrbottens projekt.
Enligt din erfarenhet, vad kan det betyda för en stad att bli kulturhuvudstad?
– Ett kulturhuvudstadsår får ofta störst betydelse när det kopplas till stadens långsiktiga utveckling och invånarnas vardag. Det räcker inte att enbart bygga programmet på tillfälliga gästspel eller enskilda spektakulära projekt, det behövs långsiktiga satsningar som utgår från processer och som involverar lokala konstnärer, kulturskapare och kulturorganisationer och gärna även invånarna.
Här hittar du finansieringsmöjligheter för t.ex projekt, residens och stipendier!
