Finansieringsmöjligheter

Finansieringsgurun i Vuollerim: ”Börja med idén – inte med pengarna”

Genom ett metodiskt arbete med att söka finansiering har Aira Dance Company i Vuollerim blivit en kulturaktör att räkna med, både i Sverige och internationellt. Bakom finansieringsspakarna finns producenten Jimmy Lundegård, som har ett tydligt tips till kulturutövare som vill söka bidrag.

– Börja med att jobba med din idé. Vad är det egentligen du vill genomföra? Man ska inte börja med att söka pengar. Det är fel väg att gå, men det är också vanligare än man tror.

Jillat, Vuollerim. I stenåldersmuseets gamla lokaler har dansaren Liv Aira och producenten Jimmy Lundegård byggt upp en kulturverksamhet som spänner över de flesta konstnärliga fält. Här anordnas dansföreställningar, konstnärer målar tavlor, designers syr kläder, musiker spelar in musik. Det som tog sin början med Liv Airas egen danskarriär har idag förvandlats till en bredare verksamhet som handlar om att ge plats, lokaler och goda arbetsvillkor till kulturarbetare inom en rad olika fält.

– Vi såg ett behov där det behövs anpassade arbetsplatser för konstnärer, arbetsplatser som har bra utrustning och ett utarbetat säkerhetstänk. Det är ovanligt inom konst och kultur. Det ligger väl nära tillhands att tänka att en cirkusartist jobbar hårt med säkerhet, men faktum är att de flesta cirkusartister i Sverige inte ens har en försäkring. Vi vill skapa en arbetsplats där konstnärer kan jobba på ett anpassat och säkert sätt, berättar producenten Jimmy Lundegård.

Den sammantagna verksamheten har utmynnat i tre olika bolag och en kulturförening, Invisible People, med säte i Jokkmokk. Denna metamorfos, från enskilt dansföretag till kulturcenter och kulturell möjliggörare kräver sina medel, och i processen har Jimmy Lundegård blivit proffs på att söka pengar. Med bakgrund som konsult inom sälj- och organisationsutveckling har han utarbetat effektiva metoder för att söka kulturmedel och bidrag för att finansiera bolagens olika verksamheter. Det har gett resultat. Under 2025 var hans mål att göra 100 ansökningar. Han landade på 107.

Det är väldigt många ansökningar. Hur hinner du? Vad är knepet?

– Man kan kapa 90 procent av den tid det tar att skriva projektansökningar om man har ordning på sina papper.  Det är otroligt dålig ordning på papper rent generellt. Man har inte fullmakt för vem som få teckna föreningen eller liknande. Man behöver ett riktigt bankkonto. Man behöver underskrifter från styrelsen i pappersform, annars kan inte bankerna godkänna ansökan. Det är små steg som avgör huruvida det tar en vecka att göra en ansökan eller om man kan skicka den på två timmar.

Har du några bra tips?

– Man måste börja med att definiera sin idé. Vad är det egentligen du vill genomföra? Man ska inte börja med att ha pengarna som utgångsläge, vilket dock är vanligare än man tror. Om man inte har någon riktning går det bara åt en massa pengar på saker som ändå inte blir av. En del av kultursystemet är också uppbyggt på det, exempelvis det här med fröpengar, där någon får pengar för att sitta och tänka ut grejer de sen ändå inte har resurser att genomföra. Det tycker jag är en slöseriprodukt inom kulturen. Jag är av åsikten att det fortfarande finns ganska mycket pengar inom kulturen, men att vi gör av med dem på onödiga saker.

Hur kan man adressera det då?

– Mer samverkan. Inom branschen finns mycket gemensamma resurser vi skulle kunna nyttja bättre. Vi jobbar just nu med ett samverkansprojekt kring en gemensam turnébuss. Det skulle göra att kulturinstitutioner kan hyra buss av en annan kulturaktör, istället för en bilfirma. Vi ser över liknande samverkan kring DJ-bord, högtalarsystem och annan teknisk utrustning. Många grejer hyrs idag långt i förväg och helt i onödan.

Okej, några fler bra tips?

– Ett enkelt tips som många missar är att låta alla tjänster kosta pengar, och i den mån man får något gratis istället låta det räknas som medfinansiering. Det är väldigt oseriöst att skicka in en ansökan där man söker 80 000 för att göra en barnföreställning på 30 minuter med live-musik, dans, projicering och diverse. Det är ju bara hittepå. En sådan produktion är inte möjlig att göra med de pengarna och samtidigt hålla sig på rätt sida arbetsmiljölagen. Vi måste visa de riktiga kostnaderna. Om någon lånar ut ett boende eller en bil så ska dessa stå med som medfinansiärer. Då syns de faktiska kostnaderna, och i den mån man har flera medfinansiärer visar det att man är flera parter som tror starkt på projektet.

Är vi för dåliga på att ta betalt inom kulturvärlden?

– Vi är dåliga på att säga vad vi kan. Då blir resultatet att vi inte får betalt.

Under de senaste åren har Jimmy Lundegård och hans kollegor arbetat med att bygga en strategisk plan för hur olika projekt ska kunna samspela med varandra, vilket Jimmy själv beskriver som en nödvändighet om man tänkt bedriva en verksamhet som bygger på extern finansiering.

– Om man ska jobba med projektbaserad verksamhet så måste man skapa ett eget ekosystem för hur olika saker ska passa ihop. Man kan inte starta 411 projekt som inte passar ihop. Det blir för spretigt, det finns ingen som kan hantera det. Vi har skapat en affärsplan för 5 år med saker vi vill få att hända under den tiden. Innan vi skriver en projektansökan måste vårt projekt passa ihop i det ekosystemet vi byggt.

En stor del av de pengar som finns i kulturbranschen bygger på offentliga medel, och många entreprenörer inom kulturbranschen är därför beroende av att söka finansiering för att trygga sin försörjning. Samtidigt uppfattar många ansökningsprocesserna som krångliga, och många uppger att det saknas kompetensutveckling inom fältet. North Creative Nodes har under de senaste åren hållit utbildningar och utfört andra kompetenshöjande utbildningar. Jimmy och Liv jobbar även de aktivt med att hjälpa andra kulturentreprenörer att utveckla sina metoder för att söka medel. Bristen på kompetenshöjande åtgärder inom branschen ser Jimmy som ett problem.

– Det finns inga färdiga instruktionsböcker för det här. Ni på North Creative Nodes är det närmaste man kommer en utbildningssida för kulturfinansiering i Norrbotten, vilket är en viktig funktion säger han och fortsätter:
Finansiering är en stor fråga. Det gäller inte bara att hitta var man kan söka pengar, utan det handlar också om att utarbeta en modell för hur man gör det. Vi hjälper en massa konstnärer med att söka pengar till deras projekt.

Att kulturen skulle vara en bidragsbransch är däremot inget som Jimmy Lundegård skriver under på.

– Jämför vi med andra branscher får vi ingenting. Pratar vi statliga bidrag och skattesubventioner så ligger kulturen långt efter. De största bidragstagarna i Sverige återfinns inom industrin.

Det trägna arbetet med att söka stöd för verksamheten har givit utdelning. Idag har aktiebolaget Aira Dance Company två pågående EU-stöd på en respektive två miljoner kronor. Vidare har kulturföreningen Invisible People kvalificerat sig för Quality Label inom EU, vilket bland annat innebär att man kan ta emot volontärer.

Ert arbete ger ju uppenbarligen resultat. Vad tycker du är svårast med det här med att söka pengar?

– Att dygnet bara har 48 timmar.